NÄR NÅGON ROPAR PÅ MIG, ÄR JAG VID HANS SIDA!
Om någon kallar på mig, säger Jungfru Maria, är jag vid hans sida oberoende om han är rättfärdig eller orättfärdig. Vilket han är helig eller syndig. När heliga själar kallar på mig, kan ni inte föreställa er min glädje. Mitt hjärta firar högtid när jag ser män och kvinnor som offervilliga kärleksfullt kämpar, att dyrka Gud Fader och att tjäna Hans Enfödde Son. Då står jag där bredvid och bönfaller Gud att han skall helga dem och upplysa dem och göra dem till gnistrande stjärnor. Att de skall skina i denna världens mörker, så att de med sin lärdom och sitt liv skall vara ljus åt sina medmänniskor.
Men när jag ser syndiga människor som gör många fel, och sårar min Son med sina synder, och som i sitt förfall ropar ”Kom min söta Jungfru Maria”, då skyndar jag också till dem. Varför? Jo mitt barn, för att så fort jag hör mitt namn, kan jag inte förneka min kärlek till er alla. Och då kommer jag till er och håller er hand.
Många gånger är ni så sårade att när jag håller era händer, känner jag att de är så kalla av förtvivlan. När jag rör vid era hjärtan, ser jag att de är så sårade, att tårar rinner från mina ögon ner på mina kinder. Men jag är er egen Mamma. Jag är er enda Mamma och jag gråter med er.
Eftersom jag ser er smärta, och det krig som satan har fört mot er, är det första jag gör att driva bort de sataniska krafter som strider mot er och gömma er i min famn och säga:
”Min son, min dotter, var inte rädd! Nu är jag hos dig. Jag är din Mamma! Var inte rädd. Bara res dig upp. Ta nytt mod och kämpa igen”.
Ni kan inte föreställa er min glädje, när du som har gjort fel, du som har förbittrat Gud med så många fel och synder, nu knäfaller och säger:
”Min Gud, jag vill ändra mitt liv. Nu vill jag bli god. Jag vill inte stanna mer i syndens mörker, men jag vill resa mig upp till frälsningens uppståndelse”.
Då, min son och min dotter, tar jag er i famn så hårt, så ömt, att änglarna förundras över hur mycket jag älskar er och säger:
”Oh! Oh! Hur gärna vi också skulle vilja ha en sådan Mamma i himlen! ”
(utdrag från predikan av fader Elpidius Vagianaki)
